En god torsdag

Det startade med doften av saffran när jag klev in genom porten till Pressbyrån, samtidigt som en styck varm lussekatt damp ned i en prasslande papperspåse gled mungiporna upp i ett leende.
Väl i kön hamnade jag framför en äldre herre iklädd "gubbkeps" med matchande skarf till, han påpekade efter några sekunder att jag sjöng fint. (Jag åkte åter igen dit på att jag utan att vara medveten om det nynnar högt) Det var bara att tacka för komplimangen och försöka att inte se för påkommen ut.
Herren fortsatte med att tala om för mig att han synat mig från topp till tå och uppmärksammat att jag var väldigt välklädd. Vi samtalar en stund om kylan och om att han gärna hade flyttat till något varmare land om det inte var för att han hade sina vänner och barnbarn här i kalla Sverige. Snart blev det min tur att betala för mina varor och eftersom jag ska köpa snus så tar jag automatiskt upp legitimationen för att hon i kassan ska slippa fråga. Då säger min nyfunne vän till kassabiträdet - Med ettt sådant ärligt ansikte behöver man ingen legitimation.

Efter en detta trevliga möte på denna torsdags förmiddag så var det bara att ta med sig och sprida den glada känslan. Och jag tror faktiskt att den positiva energin jag tog med mig var anledningen till att jag fick både bröd och urgoda pannkakor med sylt och grädde till ärtsoppan. För vanligtvis så får vi elever som väljer att ta av soppan i stället för den vanliga lunchen inte ta av brödet, för att det bara är ämnat till de som betalar speciellt för soppan, och när sedan kökspersonal kom ut till bordet för att be mig ta av pannkakorna blev jag positivt överraskad!

Andra goda stunder fångade på bild...





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0