idainlife

I början på förra veckan var jag laddad för en mil med god musik, flås och natur. Efter 1km känns det som om mitt ena ben exploderar, känslan påminde om när man tappar ett glas i backen som splittras i miljontals bitar. Sedan kunde jag inte springa mer, inte på asfalten i alla fall... Fasiken!

Arg, frustrerad och ledsen på kroppen.

Fick ihop fem träningspass förra veckan, dock inget mer ordentlig löpppas, så imorgon eller på tisdag (beroende på väder) så ska jag leta upp ett elljusspår med grus och prova på att springa. Nu är det bara en vecka kvr till Vårruset och några dagar efter det är det meningen att jag ska springa mitt första millop hemma i Säffle. Måtte benen bli bra, annars känns det otroligt surt när jag tränat inför detta! Främst så är det väldigt tråkigt att inte få springa överhuvudtaget, jag älskar verkligen när jag passerat 6km och vet att jag "bara" har 4km kvar!

Åh, vad jag vill springa!