idainlife

Alla dessa saker som man ska, borde måste och framförallt; vill.
Ibland är det svårt att räcka till hela vägen, hela tiden och samtidigt vara närvarande.

Jag är en sådann person som ofta står i en konflikt med mig själv runt dessa ämnen. Vill så mycket, umgås med den personen, träna, göra hårinpackning, läsa läxor, städa och bara tända ljus och vara.

Det finns en viss tendens hos mig att lova bort mig åt olika håll under samma helg, kanske ibland under samma dag. Stämma träff och tider, för att i nästa samtal tacka ja till något annat.
När helgen kommer är den uppbokad, fullbokad och proppad med tider, platser och folk. Det är inte det att jag inte vill, det är ju bara komplett omöjligt att dela sig i tre och göra allt samtidigt.
När jag står inför detta händer det att jag helt och hållet avbokar mig, i ren självbevarelsedrift. För egentligen är det alldeles för mycket på en gång.
Det slutar ibland med att jag inte gör något, och då kommer samvetet istället och trycker sig på. - Vilken tråkmåns du är! Alla andra orkar ju!
- Eller?

Till helgen som kommer låg det bara en plan färdig, ett zumbapass på fredagskvällen, ända tills jag pratade med mamma i telefon och det visade sig att det även var kalas samma kväll.
Hm, får man ihop det ändå kanske? Kalaset började 18.00 och zumban 18.30-19.30, visst hinns det med ett litet kalasbesök efter zumban? Eller?
Sen kom jag på att jag hade vänner som hade spelning samma kväll också, Ain´t Life Grand spelar i B-fors och det hade varit så himla kul att åka dit och lyssna, var ett bra tag sen jag hörde dem nu. (Kunde slått två flugor i en smäll och hälsat på farmor i samma veva)
Som sagt, man skulle varit delbar...


God natt <3